Julledigt.

Julledigt.
Smakar en stund på den karamellen. Julledigt. Vad betyder det?

Förr var dagarna fulla med pyssel, bakning, städning mm.
Idag, ja idag har jag minst lika många projekt på gång...jadå jag är så flitig...
I huvudet. Dit ploppar det upp, men efter alla funderingar är jag helt slut och måste vila en stund.
Hur eller när kom det på mig att det tar på krafterna bara att tänka? Egentligen tror jag nog att jag blev lite trött förr också, men körde vidare på ren och pur envishet. Med åren har jag väl lärt mig att det inte lönar sig att stressa för allt. Förr eller senare får man det gjort och lämnar det så låt gå.
Visst blir jag ibland irriterad när orken tryter. Jag vill ju hinna med allt jag med!
Men, efter åratal av lärdom efter att kört huvudet i väggen, så vet jag innerst inne. Mia, om du vill orka med julen...tagga ner, jämför dig inte med någon annan och framför allt...jag behöver inte ha snyggaste julkorten, julgranen och kläderna. Jag duger som jag är, för mig själv.
Så gott folk. Ta det lugnt före och över jul. Köp pepparkakorna. Ge en kram åt era medmänniskor. Sen önskar jag en fridfull jul 🌲

Fina citat

Hej 😊

Idag lämnar jag bara några fina citat här.

- ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan din tillåtelse.

- skogen skulle vara mycket tyst om bara den bästa fågeln sjöng.

- tänk på att främlingar är vänner som du inte känner.

Med de visdomsorden önskar jag en skön söndag 💖

Något är galet fel....

Någonting är helt galet fel i den här världen.

Julen närmar sig och jag har en massa idéer i mitt huvud på hur jag skulle dekorera om jag hade affär eller jobb på affär. Det var verkligen det som jag brann för tidigare och fortfarande brinner för. Jag är dekoratör i hjärta och ut i fingertopparna! Det kan ingen ta ifrån mig.
Frågan är bara hur jag ska få utlopp för min kreativitet?
Det tråkiga idag är att man kan inte jobba någonstans utan att någon känner att deras plats i "spotlighten" är hotad.
Jag vill inte ta någons plats, det enda jag önskar är att få göra det jag älskar mest av allt. Dekorera!
Om människor skulle kunna se bort om sitt eget ego och hot om konkurrens och istället ta vara på möjligheten som erbjuds.
Att inte jobba som ett team och ta vara på allas olika talanger är vanskligt. Har vi råd med det?

Min högsta önskan sen jag gick ut skolan var att göra ett skyltfönster till jul. Jag var så nära i våras...men något gick fel.

Jag tänker fortfarande på vad jag kunde gjort annorlunda, men kommer varje gång till samma sak. Inget. Jag kan inte styra andras känslor och beslut.

Något är galet fel i vår värld och jag har svårt att acceptera det, fast det bästa vore att glömma och gå vidare.
Visst jag har gått vidare, men glömma? Nej det är omöjligt.
Någonstans finns ännu en svag låga som ger mig kraft och förhoppning att det ska bli bättre, bara jag orkar lite till.

En skön helg till er alla. ❤

Miljötänkande med bananglass

Hej på er denna tisdag!

Jag är hemma med förkylning och har all tid i världen att titta på tv.
Imorse sände Sveriges tv4s nyhetsmorgon ett program om miljömedveten mat. Intressant faktiskt.

Alla vet väl idag att vi ska äta närproducerat och försöka få in mera grönsaker i kosten. Inte vilka grönsaker som helst, utan sådana som det kan odlas mycket av på liten yta.

Något som jag förvånades över var att vi inte ska sluta äta kött, utan dra ner på andelen industriellt kött som ko och gris. Istället ska vi satsa mer på vilt som älg och vildsvin.
Intressant tanke, men hur länge räcker naturens resurser?

I samma program togs det fram om matspill och hur vi kan få ner svinnet. Vi är så vana att få allt färdigt förpackat, att vi inte tänker på vilket jobb det är att framställa dessa produkter, som sedan ska processas åter för att bli jord eller i många fall brännas.

Ett tips var att ta tillvara bananer på ett enkelt sätt.
Kör bananerna i mixer eller matberedare, om du vill va riktigt ekonomisk; mosa för hand. Lägg in moset i frysen så har du en glass! Så naturell som den kan bli.

Jag har gjort en testglass nu, så mot kvällen får jag kanske smaka på delikatessen 🍨

Ha en skön tisdag ☺

Hur förväntas man va som kvinna?

Jag hörde Cajsa-Stina Åkerström prata om sin barnlöshet på tv4:s nyhetsmorgon.

Det fick mig att tänka på hur jag som kvinna förväntas vara. Många andra känner säkert samma sak.

När jag träffar på en människa, kan vara en gammal kompis, läkare, släkting, gammal granne...så kommer nästan alltid frågan upp.
Har du barn?

En tystnad lägger sig. Hur ska jag säga det där nu...
Jag behöver faktiskt inte förklara nåt alls! Det är trots allt min ensak.

Folk förväntar sig att man ska lägga ut hela sitt liv på bordet direkt. Det behöver inte endast gälla barn. Detsamma gäller jobb osv. Det är min privatsak faktiskt. Samma gäller för dig. Du behöver inte blotta dina känslor om du inte vill.

Det finns människor som kan va så tanklösa och går rakt på med sina frågor.  Det är vår rätt att lägga ut ett hinder dit ingen slipper in om man inte vill. Tanklöshet är inte heller alltid medvetet, så det där får man själv sortera när det är dags att göra sitt val.

Jag vet. Ibland är det lättare sagt än gjort. Men du har lov att gå din väg eller byta samtalsämne. Om de inte kan respektera ditt privatliv, så behöver du inte stå där och må dåligt. Samtidigt kan det va en bra tankeställare för många, att alla kan inte forma sitt liv som de önskar.

Vare sig det är så att du väljer bort barn eller inte kan få barn är slutsatsen den samma. Det är ditt liv.

Börja med att respektera dig själv så får du se att det finns andra som gör det också.

Trevlig söndag.  Kram ❤

Strömsö på G.

Jag är faktiskt lite stolt över mig själv. Andra dagen avklarad på Strömsö!
Yes tänk att lilla jag jobbar på Strömsö just nu! Skulle nån sagt det åt mig för 1 år sen, sku jag nog tagit tempen på personen i fråga.

Tänk hur det kan gå i livet bara man får hjälp av rätt person vid rätt tidpunkt. Den personen som sitter på rätta platsen och utnyttjar sina kontakter till fördel för andra! Osjälviskt och beundransvärt  ❤

Igår var jag ihop med en buske dragon. Det gör jag nog inte om!
Det slutade med att jag fick världens allergichock.
Först nös jag, sen rann näsan och när jag kom in svullna ögonen. Fick stora påsar mot näsan och under ögonen. Såg ut som en alkis som supit och inte sovit på 1 månad i sträck!

Det är smällar man får ta i livet. Jag blev en erfarenhet rikare 😊

Tur på stan.

Sitter i Rewell center i Vasa och väntar på min smoothie.
Det tog länge innan jag kom mig till Jungle juice bar. Nu är jag nästan beroende.
Livet blir så mera okomplicerat när man slipper handla hem diverse frukt och bär. Sen ska det pressas och fixas...till sist står man med en massa disk. Det sistnämnda klarar jag mig bra utan!

Efter att jag avnjutit den kalla och underbart goda smoothisen, ska jag ta en sväng och köpa en till tröja och byxor av exakt samma sort som förra veckan.
När jag hittat ett plagg jag stortrivs i är det bäst att passa på och köpa dubbletter.

Det är kanske lite vanskligt att handla på stan just nu, efter att jag känner mig upplyft efter ett givande samtal. Men den smällen får jag ta...så sällan jag unnar mig nåt extra!

Over and out för denna gång.

Kram till er alla där ute ❤

Nytt projekt!

Jag har varit utan jobb några månader efter arbetsprövningen.
Nu har jag napp på ett nytt jobb. Imorgon ska jag in till Yle och diskutera närmare.

Gissa om jag har en tusen fjärilar i magen som fladdrar.
Det här är det svåraste för mig. Väntande. Jag är specialist på att måla upp olika scenario där allt går fel. Det tar så mycket energi av mig för att orka hålla mig flytande. Min mage känns som någon skulle sparkat på den...

Innerst inne vet jag att det inte är på liv och död. Åtminstone borde det inte va det. Men för mig känns det så.

Vad jag försöker göra just nu är att övertyga mig själv att ge det en chans först, erkänn för mig själv att jag duger. Vad händer om nåt går fel? Det är ju bara att försöka hitta nåt som passar bättre.

Det där BARA... OM.... hjärnspöken.

Jag nedvärderar mig själv och mitt kunnande pga tidigare erfarenheter.
Mitt liv i ett nötskal som hsp.

Några sista kloka ord för idag.

Nästa gång ni tänker uttala er negativt åt någon, försök hålla det för er själva eller omvänd det till nåt positiv. Det är så mycket mer givande för alla!

Tack 😊

Huvudbry på söndagsförmiddag.

2 gånger har jag försökt mig på att gå in på eBay och titta på nytt mobilskal. Det har alltid slutat med att jag loggat ut efter en halvtimme.

Idag tog jag nya tag och satte mig sjutton på att nu ska jag beställa!!!

Jag kom mig in på sidan och slog in märket och modellen.
Över 537 000 items. Mamma mia.
Det gäller att börja sålla ut..skrev in att det ska va nytt, svart osv.
Fortfarande 537 000.

Tänkte att nånstans måste jag börja. Hm..ja om jag skulle ta en sån....å ja gubben behöver...å pappa...oj bara 0.99 euro! Men då tar jag en sån å....
Kan säga att det blev lite mera än jag tänkt mig. Men när jag tänker på vad det kostat på affären är jag nöjd.

OM det skulle funnits att köpa så att säga! Finns inte åt min modell mera så då har jag inget annat val. Jag är inte sån som behöver köpa senaste modell för att stärka mitt ego. Jag fattar inte varför jag ska slänga nåt som e fullt fungerande bara för att det kommer nytt på marknaden. Vi borde alla börja bidra till att minska avfallsberget.

Ingen annan gör ju något för att hjälpa till, så varför ska jag göra det? tänker många.
Jo för att någonstans måste någon börja. Och om du kan ändra ditt tankesätt så kan någon annan som du inte känner göra samma sak. Mitt i allt är vi flera som är på rätt väg. 👍

Missfall och barnlöshet.

Jag kollar på stickan och den visar att jag är gravid. Jag! Gravid!
Efter många år av väntan. Jag var 40 år och trodde att hoppet va ute.
Jag ringde till min sambo som blev överlycklig. Han skulle bli pappa!
Mina föräldrar började planera att bli morföräldrar. Min svärfar satt med tårar i ögonen av lycka.
Veckorna gick, jag fick se hjärtslagen och jag kände mig närmare mitt foster för varje dag.
En måndag togs det blodprov för att kolla att allt va ok. På fredag kände jag att något va fel. Jag hade ont.
Jag fick skjuts av grannen till hvc, där jag vänta några timmar för att sen åka till sjukhuset med taxi. Jag hade ingen aning vad som hände.
På sjukhuset blev jag undersökt och läkaren beklagade att fostret dött och frågade om jag skulle lämna kvar på sjukhuset. Varför skulle jag det? tänkte jag som va lite i shock.
Tänk att ingen kolla resultatet av måndagens blodprov. Fostret va dött redan på måndag och nu var det fredag!
Nå du kan komma in på måndag, så läkare då. Jaha...ja jag har ju sambon hemma i helgen så det ska gå bra, fick jag ur mig.
På måndag kom jag in till sjukhuset och fick en massa mediciner. Jag skulle vänta och sen säga till sköterska när jag varit på  wc. Vad hade hon med det att göra?
Dagen fortskred och jag fattade inte vad de gjorde med mig.
När eftermiddagen kom sa sköterskan åt mig att gå i trapporna. Så jag gjorde som hon sa.
DÅ, när jag kommit en bit upp fick jag världens plågor! Jag kom mig på nåt vis upp i sängen och nästan skrek av smärta. Jag bad min sambo kalla på sköterskan. Hon gav mig morfin och det var nåt så oerhört lättande. Jag kan förstå att folk blir beroende av det!
Mot kvällen, efter att blött ner golv å mig själv, fick jag åka hem med mera medicin.
Då släppte allt.
Jag grät, grät och åter grät i flera dagar.
Det lämnade en tomhet i mig.
Efter 1 år blev jag gravid igen, men då var jag mera förberedd på vad som kunde hända. Den graviditeten slutade i utomhavandeskap.
Nu 7 år senare, tänker jag fortfarande på hur stor min pojke eller flicka varit idag. Jag ser kvinnor pussa på sina små bebisar.
Det gör ont i mitt hjärta att jag aldrig fick chansen.
Tårarna kan fortfarande bränna i mina ögon när jag läser andras kommentarer, barnbarn är livets efterrätt, livet är inget utan barn... visst är det väl så för er, men det finns många andra, inte enbart jag, som lider i tysthet och som aldrig får möjlighet att "glömma" det svåra utan ständigt påminnas att nåt fattas.
Jag försöker ta mig vidare med att fylla mina dagar med att göra saker jag njuter av, tex trädgårdsarbete.
Att gräva är min terapi när tankarna smyger på. Där får jag ut min ångest.
Katter är en viktig i mitt liv. Svante är min lillkille.
Det finns människor som tycker att en katt är bara en katt. Men för mig är det en familjemedlem som jag kan ösa kärlek över ❤

Narcissisten och den undergivna.

Nu tänkte jag gå in på ett intressant område. Men det får bli utan desto mera psykologiska termer, utan på min nivå 😊

Jag hoppas att alla vet vad en narcissist är. En människa som det är väldigt lätt att bli vän med, som charmar sig in och som aldrig gör något på egen bekostnad. Vi kan kalla henne Tea.
Sen har vi den motsatta. Den känslosamma med underkastelse tema som vill alla väl. Den som sätter andras välmående före sig själv. Hon får heta Lotta.

Det finns en skala där Tea står för -5 och Lotta är +5. Det ultimata är 0. Det som ligger exakt i mitten.

Tea är en kvinna med många järn i elden. Hon anses trevlig och företagsam. Driver egen klädbutik sen 10 år tillbaka.
Hon har en narcissistisk personlighetsstörning och är van att få som hon vill.

Lotta är även hon en kvinna som har många intressen, men hon är i behov av att någon pushar henne framåt när det gäller att ta beslut. Hon är rädd för att göra människor illa. Vad som är utmärkande för henne är att hon är högkänslig och ber ofta om ursäkt för att hon finns till.

Hur går det då till att just dessa så olika människor dras till varandra som 2 magneter?

Det börjar med att Lotta börjar jobba hos Tea. Lotta är ny och går in med hull och hår i arbetet. Hon får positiv feedback från både Tea och kunderna.
Lotta känner sig behövd och älskar sitt jobb. Ser fram emot nästa dag!

Efter några veckor börjar Lotta bli varm i kläderna och tar för sig allt mer. Tea börjar samtidigt flytta på kläder som Lotta satt fram. Lotta tänker genast....vad gör jag fel?

Så kommer dagen när Tea väljer att avskeda Lotta som är på provanställning. Lotta står som en fågelholk och fattar ingenting. Hon skäms och gråten svider i ögonen. Tea har ingen logisk förklaring till  avskedet.

Saken är den att när Lotta började ta för sig, så tog hon stjärnglansen från Tea. Tea fick inte den bekräftelse hon tyckte hon förtjänade.

Så länge Lotta var nybörjare och fogade sig, fick Tea kraft från att va överlägsen.
Hade Lotta varit 20 år istället för 40 och inte så erfaren, stått i ett hörn tyst och haft svårt att lära sig, så skulle troligen jobbet fortsatt.

Det som hände var alltså att Lotta sökte bekräftelse och fick bättre självförtroende. Hon gick från -5 mot -3
Tea hitta en undergiven arbetstagare som hon kunde leda dit hon ville och det gav henne kraft. Hon gick från +5 till +3.
De hade nytta av varandra tills de kom till en viss punkt.

Trots att de båda dras till varandra, skulle det aldrig gå att en med underkastelse tema och en med narcissistisk personlighetsstörning ska bli vänner för evigt. Det skulle bli totalt kaos. Den svagare skulle bli svagare och den starkare skulle göra allt i sin makt för att bli starkare.

Då tänker ni kanske...men kan man inte förklara för en med narcissistisk personlighetsstörning att man mår dåligt av hur de behandlar folk?
Nej, tyvärr har de inte förmågan att känna empati. Istället kräver de bekräftelse av andra.

Genom livet kommer man i kontakt med olika personligheter och träffar du på en människa med narcissism, låt dig inte luras av glorian ovanför huvudet för efter en tid trillar den ned till fotknölarna. Respektera dig själv så pass mycket att du vänder på klacken istället för att må dåligt och tömma dig på energi.

Ta hand om dig, finns bara en av dig.
Kramis ❤

Sköna höst.

Sköna höst.
Det är en rubrik som heter duga.

Men den känns inte alltid så skön. Det räcker med en mulen dag för att jag ska börja känna att orken börjar ta slut. Humöret far i botten.
Sen mitt i allt, som just nu, sitter jag ute med katten och njuter av den passligt sköna värmen som vi ännu får ha.
Jag gillar inte alls sommarens hetta, den kan göra att jag mår riktigt dåligt.
Nu är luften frisk och det är lättare att andas. Jag kan sitta i solen utan att bli stekt.
En bidragande orsak till att jag mår lite bättre idag, är att jag tog mig "tid" att söka upp en kvinna som jag samtalat med en tid. Vi har inte haft samtal på nästan 10 månader och det känner jag av efter sommarens händelser.
Trots motgångar tyckte hon jag klarat mig bra. Någonstans bakom örat ligger hennes ord och ger mig styrka ❤

Korsnäs gruvan

När syrran var hem på semester for vi till gruvan i Korsnäs.
Tänk att jag är uppvuxen i byn och aldrig gått efter vandringsleden förr!

Bågskytte

Idag ska jag testa på bågskytte för andra gången i mitt liv. Spännande!

Det jag minns bäst av förra gången var att min arm blev blå på insidan. Det är viktigt att inte va för överrörlig i armen, utan hålla den lite böjd. När pilen sprätter iväg finns annars risken att pilen smäller i armen. Å det gör ont!! 😓

Det ser så lätt ut när proffsen är igång, men man känner sig nog liten med den stora bågen 😄

Armen ska va rak, ja inte för rak då. Bågen ska luta mot hakan...har man flera får man väl välja 😜, 3 fingrar på strängen? (den som man drar i), försök då att hitta i tavlan när den rätta ställningen infunnit sig. Vid det laget darrar man som ett asplöv och pilen far i grannens tavla 😂

Trots allt detta är det helt underbart att skjuta. Rekommenderar om ni vill prova på nåt nytt. Vem vet...kanske ni en vacker drar ut på älgjakt...om man kan skjut älg me pil... 🤔😂 🐴

Det man sår får man skörda!

Det man sår får man skörda. Nästan rätt.

Ja om man har tur. Eller det är snarare fråga om ifall vädret tillåter.
I år har det varit knepigt med det extremt torra vädret.
Vissa växter verkar ju inte tagit till sig vatten hur mycket jag än vattnat. De vill ha regn!

Torkan har även medfört att en massa ohyra har trivts. Vissa är omöjliga att få bort, bara att vänta tills de fryser ihjäl.

Ett ovanlighet som jag upptäckt mot hösten i år är att fröna som fallit från årets blommor har börjar gro redan! Fast det gör inget, för jag samlar in frön varje år och lägger i små medicinburkar som jag fått av syrran. Helt perfekta. Det händer att jag glömt skriva på etiketten nån gång, men de flesta känner jag igen. Annars är det bara att peta ner i jorden och vänta på överraskningen 😄

Hormoner/rastlös 😓

Sitter på Othello och mediterar över en bakelse, igen.
Jag har begär efter nåt gott hela tiden  och efter att bakelsen är uppäten, sitter jag nästan och ångrar det.
Magen sväller upp och byxorna "spetar"! Nä jag vet, jag är inte fet. Men byxorna kan nog bli små ändå!

Humöret far ibland åt pipsvängen.
Jag gör inte som vanligt folk och tröstäter mat. Nä här ska det betydligt lyxigare. Helst med grädde. 🍰

I vanliga fall brukar jag bli som en duracell kanin när jag ätit nåt. Idag blev jag bara tröttare. Energin går på sparlåga.
Jag har lyckats göra 2 födelsedagskort idag!!!

Det borde ju inte va hösttrötthet än. Nej. Det är mycket som rör sig i mitt huvud nu och jag får ingen ordning på tankarna.

Med hsp i bakfickan är det som bäddat för katastrofläge. Jag försöker med all min makt att förhindra nåt sånt...

Jag, jag, jag...kan bli så trött på mig själv när jag blir sån här. Men krypa ur skalet och gå vidare är ju inte riktigt aktuellt idag. Vete sjutton hur det ser ut i framtiden.

Som alla vet så är ju vägen till startlinjen den längsta och min går nog minst 2 gånger runt jordklotet just nu.

Hoppas på en bättre dag imorgon. Ni andra ska ta vara på solen som kom idag trots regn imorse.

Over and out.

Frissabesök

Sitter som bäst hos frissan. Ska göra röda slingor och få lite kortare hår.
Det växer som ogräs. Fattas bara att det ska bli grönt med tiden!
Jag har haft samma frissa i många år nu, så jag har förtroende att det kommer att bli bra 😀
Skulle nåt mot alla odds gå galet, finns alltid rakapparat. Nä du milde tid...mitt huvud är buligt som en murkla! Kan ge mig tusan på att lössen skulle bli sjösjuka (kanske därför jag inte fått några 😂)
Frissan kolla just på färgen och sa -åååjj.. hm...hur ska jag tolka det? 🤔
Sen sa hon: kanske man inte får säga så åt en kund?! Öh den som lever få se vart detta bär 😂
Ha en fin dag i solen 😎

Äppel, päppel...

Igår kom grannen och frågade om vi var intresserade av äpplen. De har flera träd och nu höll getingarna på att äta upp frukten!

Pappa och jag tog varsin hink och gick dit. Vi hann knappt ställa oss före de första getingarna uppenbarade sig. De var inget vidare intresserade av att dela med sig.
Men skam den som ger sig. Vi försökte att inte bry oss om dom och de fortsatte med sitt surrande runt.
Det var minsann att kolla noga efter var vi satte handen. Vissa äpplen va mjuka och det fanns hål i dom. Jag såg nåt som rörde sig långt inne i äpplet....en vinge...sen en rumpa...jodå där inne fanns en geting 🐝
Jag har blivit biten 3 gånger i sommar, så den kvoten är nog full!

Jag har ingen ork eller tålamod att fixa mos och sylt längre. Kylrummet har stängts av och frysen är liten.
Äpplena vi fick var nån kanel sort tror jag. Väldigt söta i alla fall, så de käkar vi som de är 😊🍎

Stort tack till fina grannar 👍

HSP - så fungerar jag

Jag ska tillägga nåt till förra inlägget om högkänslighet.

En högkänslig person är oftast intelligent och kreativ. Det senare stämmer definitivt in på mig! Jag har ofta tusen saker på gång, hjärnan jobbar med flera projekt samtidigt. Men blir de alltid klara? Nej!
Att fatta ett slutgiltigt beslut gör mig nervös. Jag behöver ofta någon som hjälper mig på traven att fatta beslut, annars kan jag älta saken tills jag blir helt slut. Jag har svårt att bestämma mig. Rädd för att göra fel. Jag vill inte såra någon och vill inte utsätta mig för det okända. Det okända är det som tar mest av min ork. Jag har alls sinnen på helspänn till 100%. Det hjälper inte att nån säger....ta det lugnt, ingen fara.
Högkänsliga blir ofta chefer. Men hur stämmer de in med föregående påstående, tänker ni. Jo, en HSP är empatisk och har lätt att ta beslut åt ANDRA .

Skam kan jag känna för att jag är som jag är bland "vanligt folk". Det vill jag undvika.  Hellre fly än illa fäkta.
Jag vill vara va till lags! Kan jag inte det så nedvärderar jag mig själv totalt.
Jag tar saker personligt, fast så inte är meningen. Hellre tar jag det på mig än att nån annan ska må dåligt. Detta försöker jag motarbeta, men det är lättare när man mår bättre än skitdåligt.
Som högkänslig påverkas jag av andras sinnesstämning på ett sätt som andra inte gör. Jag ser byte av blickar, ögon som flackar, mungipor som rycker, de minsta små gester som ingen annan ser.
Jag har svårt att skaffa riktiga vänner pga att jag ständigt är på vakt.

Jag går in i djupa relationer. Ytlighet är inget för mig. Träffar jag en ny människa har jag skannat hen på 10 sekunder och bestämt mig om hen är ens värd att lägga ner 1 minut till på. Det låter konstigt, men mitt sjätte sinne, om man vill kalla det så, har sällan fel.

Jag tycker om djupa relationer där jag vet var jag har personen. Att både ge och ta är viktigt. Men får inte va påtvingat. Jag måste få andrum.
Det händer att det kommer en person med narcissistiska drag och vill va mig som vän. Jag sänker garden och allt är ok en tid. Jag såras gång på gång tills jag får nog och när jag får nog är det NO MERCY ! Hen åker ut och har inget mera här att göra.

Efter allt detta funderar nog en och annan vad jag är för person egentligen.
Kortfattat. Jag är mycket empatisk och varmhjärtad till den som förtjänar det. Jag hatar orättvisor och rättar ofta folk som pratar massa skit, speciellt om andra.

Som ni kanske märkt kan min text bli tungläst ibland, jag kan hoppa hit å dit... tankarna flyger fram fortare än jag hinner skriva 😉

Sen kan jag bara säga som slutkläm. Efter 40 + är det skönt att få så pass mycket skinn på näsan att jag kan gå min egen väg! 😁
Ta vara på er! Ingen annan kommer att göra det. Kram 🤗

HSP /trötthet

Jag har suttit några dagar och känt mig helt slut. Mest psykiskt.
Efter många år av erfarenhet vet jag att det är en fas jag är inne i. Det går över, borde göra åtminstone. 
Då tänker ni säkert; vad är det som är så konstigt med det? Alla blir väl trötta nångång.
Ja de blir alla. Men, den här tröttheten går inte att sova bort eller att ta en vitamintablett.
Jag har nåt som på senare tid fått namnet HSP. High sensitive person eller på svenska högkänslighet. Finns olika svårhetsgrad av känslighet.
Jag är extrem känslig, vilket betyder att jag tar in alla intryck runtom mig utan att kunna sortera bort det som inte är viktigt. Det finns ingen off-knapp före det svämmar över med intryck. När det händer börjar jag oftast gråta utan förvarning.
Jag är extra känslig för höga ljud, mycket ljud och ljuskänslig. En halv timme i en matsal med folk kan få mig att känna mig som att jag jobbat en hel dag.
Allt det här påverkar givetvis min vardag. Jag måste söka mig jobb där jag har möjlighet att söka mig i enskildhet när det blir för mycket.
Före jag visste något om HSP, var min vardag rätt begränsad pga depression. Trots många år av samtal kom jag inte riktigt på vad som var grunden till det hela. Visst blev det bättre, jag började gå ut och umgås med folk. Men den sista biten saknades.
Min syster fick genom jobbet som sjukskötare inom psykiatrin, reda på att det finns en bok om HSP. Jag låna den från bibban och där börja min resa att få reda på varför jag reagerar som jag gör!
Detta var stort! Ingen har nånsin nämnt att det finns nåt som heter högkänslighet. Känslig har jag varit sen jag föddes. Om jag fått veta om detta tidigare hade det inte behövt gå såhär långt.
HSP är ingen diagnos eller sjukdom, utan en personlighet. Viktigt att veta skillnaden!
Jag måste varje dag jobba på hur jag ska göra för att inte falla tillbaka i ångest och depression. Jag tar sertralin för att orka hålla humöret uppe och ta mig ur sängen.  Medicin passar inte alla, men utan den skulle jag nog inte sitta här och skriva.  Min hjärna har inte förmågan att själv fixa sertralin åt mig, därför måste jag ta det i tablettform.
Jag vet att många är emot medicin. Men man måste nog nogrannt se på om en människa klarar sig utan. Vad är alternativen. Jag försökte 6 år utan varken medicin eller läkare...verkligen inget att rekommendera. Det slutade illa.
Strunta i vad andra säger. På landet där alla känner alla vill man hålla sånt hemligt. Men vem mår sämst? Den som söker hjälp eller den som är i behov att söka hjälp? Sök hjälp i tid!
Ps. Är det någon som vill ha rådgivning eller behöver skriva så är ni välkomna att göra det. Jag sprider inget vidare! Ds.

Familjen Holmblad on the road.

Idag blev det en lite annorlunda dag med en avstickare till Seinäjoki.
Hitta vi nåt att köpa? Jadå, medan syrran är med går affärerna bra 😂
Det är mörkt på himlen men ingen åska. Endast några få regndroppar. Tillräckligt tydligen för att skatorna ska hitta mask.
På tal om djur. Igår när jag kom till landet låg där en död råtta. Några getingar hade kalas på den 😣 Råttan var ännu mjuk, det som fanns kvar av den...ca. 1/4!
Där såg jag med egna ögon vilka köttätare getingar är. Jag som i min fantasi trodde de levde bara på nektar...
Undras vad som hänt om katten sett den före mig 🤔 en himla tur jag inte behöver tänka mera på det 😊

Rödbetor

Igår kväll blev det en sväng till kolonilotten och kolla in rödbetorna.
Jag sorterade ur de största så jag fick ihop nästan 3 kg.
Tvättade dem först och sen ner i grytan där de nu ska få puttra på i ca 1 timme.
Sen ska jag koka upp kryddlagen, rengöra burkar, skala och skiva de avsvalnade rödbetorna.
Till sist ska de få stå och gotta sig nån vecka så blir de så supergoda! 😗
Blir väl att dela med mig nån burk till familjen 😀

Återstår resten av rödbetorna som ännu ligger i jorden, samt frilandsgurkor att lägga in. Gissa om jag blir trött i huvudet bara av tanken att på att göra allt! Men det man sår får man också skörda heter det ju 😂 

Ilskna getingar!

Är det nån annan än jag som märkt att det är mycket getingar i år? Andra kryp å för den delen.
Jag har ett litet härbräde i miniatyr som pappa byggde en gång. Nu har jag satt det vid min kolonilott. 🌿
Jag skulle flytta på det en dag och tänkte inte allt på att där kunde finnas inneboende. Jag tog tag i det och mitt i allt hade jag en massa getingar som var skitförbannade.🐝 Så small det till i armen. Den svällde upp och värkte så in i.... 😨
De fick sig en rejäl omgång myggspray! Ja fanns inget annat nu, allt är slutsålt. Getingarna surrade omtöcknade men höll sin position. Inte tänkte jag mera på det sen utan fortsatte med landet.

Några dagar senare for jag dit med min mainecoon katt Svante. 🐈 Jag skulle räta opp fyren som stod lite snett. Bzzzbzzzzz! Jaha då var de igång igen. 🐝🐝🐝Hitta ny bostad. Denna gången flydde jag. Man lär sig! Någon som dock inte lärt sig va katten. Han skulle förstås dit och vifta till nån liten jäkel. Resultat: har aldrig förr hört en katt skrika så högt och hoppa som en känguru.

Stackarn blev biten i örat och det sved. Jag gick för att hämta mina gummistövlar när det small till bakpå vaden. Ingen tid till aj aj här inte....utan på med stövlarna och full fart efter katten som var på grannens gård.

Katten va lite rädd att gå ut dagen efter, men när han väl kommit ut gick det bra. Vi lärde oss båda att låta getingar ha sina hem ifred. Eller som vi säger på dialekt GETINGBÖLLÅR 😀

Rescue padda

Var till min morfars grav och hittade en lite uttorkad padda eller om det nu är en groda. I mina ögon var den så stor så det får bli padda 😄 Jag ville ge den vatten och fundera en bra stund. Vaserna är koniska och då får den svårt att ta sig upp. Så kom jag på att jag har en glaslykta som jag använt som vas. Satte vatten i den och lade den på sidan. Plask  skvätte det till en gång så va grodan in. Där satt den och mådde gott när vi gick därifrån 💖 Jag mådde också gott i kropp och själ efter en god gärning.

Nya stenar

Jag har några år funderat på hur jag skulle göra den här graven snyggare. Där var ett kors i dåligt skick. Så kom vi på idén att lägga dit en sten med en enkel platta på. Sen for jag till Sunds trädgård i Jakobstad och köpte kantstenarna för 2.50 euro! Vilket fynd 😊 nu är jag riktigt nöjd. Med lite småjusteringar får man en originell grav som inte är lik nån annan 🙂

Stämningsfullt.

Stämningsfullt på balkongen med en ljusslinga runt ett gammalt fönster och lyktor bl.a. i rotting från 4 living. En träspalje passar utmärkt att fästa i. I bakgrunden ett vitmålat gjutjärnsskydd, en ommålad blombänk med glasskiva, lyktor från Plantagen med trollhassel och 2 vinrankor från Sunds trädgård.